Katarina Woxnerud är en av Sveriges mest välkända fitnessprofiler. Här svarar hon på frågor och tipsar om bästa prylarna, träningen och övningarna för dig som vill förbättra formen. Katarina ger dig alltid senaste nytt inom träning och motion.

Annons

Det är ju det här jag tränar för, typ

7 februari 2013

Vi håller ju på att möblera om lite här hemma och barnen ska byta rum. Vill bara berätta om när vi skulle skruva ner storebrors säng härom kvällen.

Vi passade på när bara han och jag var hemma. Skruva, skruva med små handskruvar – såna där sexkantiga saker som följer med IKEA kartongerna. Vi skruvade så fingrarna blev skinnflådda för jag hittade ingen bits som passade (eller vad det nu heter) som man sätter på skruvdragaren. Men allt går att göra för hand också.

Här är sängen i ihopskruvat utseende. I underdelen är det en myshörna, själva sängbotten är där uppe. På styltor till ben. Jajemen, det var intressant att få isär den. Med en 10-åring och en mamma.

 

Vi skruvade loss alla kanter och sånt. Lossade sedan så det bara satt en skruv i varje hörn/ben i sängbotten. Lossade på alla dem också och började sedan skruva ut dem. En i taget. Han skruvade och jag höll.

Ett ben bort: det var fortfarande lätt.
Två ben bort: ganska lätt – men det började vingla betänkligt!
Tredje benet bort: Woooaaaaa, hela sängen tippade och när det sista benet vek sig åt sidan för det satt bara en lös skruv kvar (fast tur var nog det för annars hade nog hela benet knäckts).

Så där stod jag, vid ena långsidan, och höll upp HELA sängbottnen. Den väger några kilo kan jag säga. Rätt många skulle jag faktiskt tro. Och lååångsamt sjönk den mot golvet medan jag höll emot allt vad jag förmådde (och böjde mina ben och hade ryggen i fin position). Lite hjälp fick jag i slutet just som sängen skulle falla mot golvet, då tog min son tag i den andra långsidan och bromsade rörelsen mot golvet. Det sista benet snurrade superfint runt sin enda skruv och hamnade i en position där det inte skadades. Så allt gick fint.

Då tänkte jag: tänk vilken himla tur att jag tränar! Om jag inte hade tränat och varit stark så hade jag aldrig orkat med sängen – det är säkert. Det är ju det här som jag tränar för! Att orka med vardagen och göra det som behövs – när det behövs. Om det så är att hålla en hel säng själv (ja, ja, jag vet att vi kunde ha väntat tills det fanns mer hjälp hemma men nu blev det inte så ;)…).

Sen skulle sängen UPP igen i nästa rum, men då tänkte vi till lite mer. Och fick hjälp av lillebror 7 år som bidrog som hållare och kontrollant. Jag är så glad att mina barn hjälper till så mycket.

Om jag fick ont någonstans? Nej, ingenstans. Inte det minsta. Ett gott tecken på allmänstyrka tänker jag, och på att jag har bra kontroll på djupa magmusklerna och ryggen för att stabilisera överkroppen. Så fram för mer träning! Tjoho.

Dela
Tweeta
Maila
artiklar | recept
Annons


Annons

Hälsoverktyg
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev

Laddar http://personligatranaren.mabra.com/vabbruari/