Katarina Woxnerud är en av Sveriges mest välkända fitnessprofiler. Här svarar hon på frågor och tipsar om bästa prylarna, träningen och övningarna för dig som vill förbättra formen. Katarina ger dig alltid senaste nytt inom träning och motion.

Annons

Intressant det här med självbild

21 juni 2014

Min självbild är att jag är stark, uthållig, frisk och har inga skador. Ha, ha, ha… Jodå, jag erkänner att den bilden inte riktigt stämmer med verkligheten. Men det är den bild som jag automatiskt har, det är så jag ser på mig själv. Och det är intressant, det här med självbild.

Men när jag de senaste veckorna sprungit eller cyklat i backar så har mina luftrör pipit otroligt mycket. Första gången det hände ”på riktigt” så såg jag mig nästan om och undrade vem det var det pep om så mycket i uppförbacken. Tills jag insåg att det var mina egna luftrör. Till och med min träningskompis hörde hur det visslade i rören i uppförsbackarna och blev riktigt orolig. Och visst kändes det tungt i luftrören och vid andetagen.

Och visst har det kliat en del i ögonen, jag har varit ”förkyld” och så. Men allergisk? Jag? Neeej då.
Men så började jag Googla på pollenallergi och inser att jag har alla symtom på det. Så klart. Och jag var allergisk som liten mot pollen. Däremot har jag inte ansett mig ha några problem som vuxen. Hrrmmmm. Troligen (förhoppningsvis) har det varit otroligt mycket pollen i år som påverkat mig. Men pollenallergi stämmer inte in med min självbild, ha ha. Fast det får jag helt klart omvärdera.

Jag ser mig även som stark och uthållig. Relativt medelmåttigt tränad – en god motionär. Fast snabb är jag inte, och jag tror inte att jag kan springa snabbt på intervaller.
Det här påverkar så klart mina insatser vid intervallträning. Min hjärna har redan bestämt sig för att jag är lite halvlångsam så det kommer inte att gå fort. Men i vår har jag överbevisat min hjärna några gånger genom att kunna springa fort, så det här måste jag också omvärdera.
Och sen kanske jag är lite mer tränad än den genomsnittliga motionären. Jag klarade ju ändå av ett marathon för några veckor sedan och tränade hårt under drygt 6 timmar i söndags. Så kanske…

Sen är det märkligt det här med mitt knä som gör sig påmint. Jag har ju dragit sönder det i skidpister i 20 års åldern, men det är inget som jag tänker på. Min bild är att jag är stark och oskadad. Så varje gång som knäet känns blir jag förvånad. Jag är ju oskadad. Stark. Varför känns knäet? Det ska ju vara helt.

Resultatet blir att jag
* slarvar med knärehabilitering om jag inte tänker mig för. Fast nu i vår har jag fått som rutin att träna knäet varje morgon med några övningar.
* jag tar inte i vid intervaller för jag är ju långsam (fast jag upptäckt att det ju inte heller stämmer).
* måste komma ihåg medicin för mig själv när det är pollen ute, liksom att alltid bära med mig min getingspruta.
* och säkert en massa andra saker också som jag inte tar upp här…

Vad har du för självbild som påverkar dig? Positivt eller negativt?

 

Dela
Tweeta
Maila
artiklar | recept
Annons


Annons

Hälsoverktyg
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev

Laddar http://personligatranaren.mabra.com/glad-midsommar/