Katarina Woxnerud är en av Sveriges mest välkända fitnessprofiler. Här svarar hon på frågor och tipsar om bästa prylarna, träningen och övningarna för dig som vill förbättra formen. Katarina ger dig alltid senaste nytt inom träning och motion.

Annons

Morgonjogg med ofrivilliga rusher

27 juli 2013

Att träna lite lätt på morgonen är en skön start på dagen. Nu när jag har ledigt har dagarna startat med lite allmänna rörlighetsövningar för att komma igång och mjukstarta ryggen och sedan några solhälsningar. Därefter har det ofta blivit en löparrunda eller cykeltur på cirka 60 minuter.

Annons

I morse startade jag på samma sköna sätt. Men joggingturen fick inslag av snabbrusher fyllda med adrenalin när jag under 700 meter jagades av en… bålgeting. En stor en. Och arg. Jag är allergisk mot getingstick och hade den morgonen glömt min spruta hemma. Gaaah!

Getingen surrade först kring benen och jag trodde det bara var en broms – och de brukar ju ge med sig efter en stund. Men i skuggan (solen lyste bakifrån) såg jag att flygfäet fortsatte att surra runt. Så jag började springa med spark i baken för att skrämma bort den. Men den var kvar. Jag stannade då för att se vad det kunde vara för något och fick då syn på getingen! Den var som sagt uppretad! Surrade runt runt mitt huvud och mina ben.

File:Vespula vulgaris5.jpg

Foto från Wikipedia

 

Förra hösten blev jag stungen av en vanlig geting på överarmen och det slutade med en tur till sjukhuset för att ligga i dropp eftersom jag fick andningspåverkan. Jag har spruta med ”motgift” och den ska ju alltid vara med. Men jag har så svårt att minnas den! Jag har sprungit sedan jag var i 8-årsåldern och aldrig behövt ha med mig något. Nu har jag med mig mobilen. Men har fortfarande inte programmerat in att getingsprutan ska med.

Så jag stod blickstilla och väntade på att den skulle ge sig. Men den surrade och surrade och landade på mig några gånger. Då försökte jag smyga bort och sen sprang jag för allt vad tygen höll i några hundra meter med adrenaliet pumpande, men den hängde med. Jag stannade igen. Samma sak. Smög iväg och sen en ny rush. Pust. Jobbig löptur det där… Till slut satt den sig på min ena fot när jag stannat och då trampade jag allt vad jag kunde med den andra foten. Getingen hann precis lyfta och flyga iväg, men den gav sig i alla fall. Min trampade fot? Jodå, visst kändes det men inget i jämförelse med lättnaden över att bli av med getingen.

Så min lärdom blev verkligen att ALLTID ha med min getingspruta. Det kan vara svårt att lära gamla hundar att sitta, men till slut går nog meddelandet in ändå… :).

Sköna sommardagar önskar jag dig och passa på att njuta av både rörelse och vila. Ta hand om din kropp – var ska du annars bo?

Dela
Tweeta
Maila
artiklar | recept
Annons


Annons

Hälsoverktyg
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev

Laddar